tisdag 22 september 2009

BOULLA!!!!!!!

Dr Preben tror starkt på rutiner. Därför har familjen Preben en fast morgonrutin där Ma* lämnas av på förskolan kl 09.00 och därefter fortsätter Doktorn själv i egen hög person, tillsammans med Va* sittande i vagnen, promenaden upp längs med Södermannagatan till stamstället Svart Kaffe. När sällskapet närmar sig fiket så börjar Va* skrika "BOULLA" (vilket betyder bulle) så högt att det hörs ända ner till Slussen. Vissa turister brukar fråga efter närmaste skyddsrum eftersom de hört något flyglarm. De trevliga flickorna på Svart Kaffe har nu vid första tecken på flyglarm börjat gömma bullfatet så att Va* inte ska se det. Tyvärr så bryr han sig inte om ifall bullarna syns eller inte. Han vrålar ändå så nu har Dr Preben börjat gå förbi och med tecken förklarea för personalen att en latte på dubbel espresso skulle uppskattas. Vissa dagar låter Va* så mycket att de kommer ut med muggen och en kulspetspenna för att kryssa på Doktorns kaffekort.

onsdag 16 september 2009

Pappa du är INTE som Bamse

Dr Preben har varit på simskola med Ma*. Simskolan är suverän med en fantastisk lärare. Tyvärr ligger Liljeholmsbadet där utbildningen sker borta på "knivsöder" och om man åker 4:ans buss tur och retur så händer det ALLTID något som man helst vill undvika. På ditresan var det någon alkad herre som inte kunde tolerera att han inte fick åka på en tre dagar gammal biljett. Det slutade med att han spottade chauffören i synen varpå han kastade sin konduktörstång i rostfritt stål efter alkisen. Han missade honom men öppnade raskt sin lilla dörr och sprang ifatt alkisen och gav honom ett par välriktade knytnävar i ryggen innan han vände tillbaka för att tvätta av sig spottloskan. Dr Preben bistod med några våtservetter och fick ett uppskattande tack från chauffören.

På hemresan så skulle vi stiga på bussen med vagn som Va* satt i. Fullt (tre vagnar längs fram) och där bak stod en ensam rullator. En hjälpsam dam tyckte att hon och Dr Preben gemensamt kunde vända poå rullatorn så att även vagnen fick plats. DÅ börjar ägaren av rullatorn gorma att här ska ingen röra hans rullator utan den ska stå och ta upp två tredjedelar av lastutrymmet. Själv har han parkerat sitt feta arsle i ett vanligt säte. Dr Preben får snopet stiga av bussen men hinner i alla fall ropa ett "Tack så mycket, jättehyggligt" till rullatorägaren som för övrigt är i 60-årsåldern har en roktigt stor mage och grått hår i hästsvans.

Dr Preben med ätteläggar får istället stiga på nästa buss nr 4 som dyker upp några minuter senare. Dr Preben muttrar nu en massa saker om bittra feta gamla gubbar som har svårt att gå och att han minsann hoppas att rullatorägaren ska få punktering för då ska han i alla fall INTE få hjälp av Dr Preben som istället ska svischa förbi honom och spydigt säga att som man hjälper andra får man hjälp själv. En stund efter bordningen av nästa buss har Ma* funderat färdigt och säger högt rakt ut så att hela bussen hör: Pappa, när Någon är dum mot Bamse är han ändå snäll tillbaka, det är INTE du!!!